Ida ere veerkligen inte mysväder. eller inne kanske.. men inte ute! fast de va himla trevligt att springa imorse.. de va värsta twilight ljus i skogen, rätt coolt asså. an experience of a life time. ne men de va trevligt och man känner sig jätteduktigt efter( även om man gick halva, ne fan mer än halva, vägen och fick asont i kroppen efter att ha sprungit 100 meter ) för tusan vi tog oss ut! o de e de viktiga.. sen måste vi bara bli starkare och så och orka mer, ja o erica. fan va vi e dåliga asså..

/susanna