Jag har alltid varit rädd för.. kvällar. Eller alltså, det värsta jag vet är egentligen när familjen lägger sig och man är ensam uppe och ska lägga sig. Det känns som att allt hänger på mig, jag är den enda vakna i huset och det är mina ögon och öron som ser och hör nu. Mördare, inbrottstjuvar och zombies kan ju alltså komma när som helst. Det låter superlöjligt men det är seriöst så... När jag var yngre och alltid la mig innan mina föräldrar fick jag panik när jag hörde att de borstade tänderna, snart skulle jag vara ensam vaken igen, om jag inte somnade omedelbart! Det har blivit bättre, och jag kan faktiskt sova även om jag är ensam numera. Så nu sitter jag här, kollar nån B-tvserie, helt ensam. Mamma och pappa la sig precis. Nu övervinner jag mina rädslor!

AGNES